Strömming. Rödkål. Saffran.

Tre ingredienser jag älskar att äta och laga, som även är starkt förknippad med julen, vilket också är min favorithögtid. Därför blev jag överlycklig av det sug som väcktes när dessa tre smaker på något märkligt sätt dök upp samtidigt i skallen en tisdag i mataffären. En sån där tisdag där ingenting borde egentligen kunna smaka gott. Men att då kombinera, förenkla och göra en vårbetonad anrättning av dessa smaker bara för att jävlas med en vinter som aldrig släpper sitt grepp. Så protesterar den övergödda storstadsbon.

Stekt strömming med rödkål och saffransaioli.

Rödkål med päron och vin.
(Gör gärna för mycket då det är ett fantastiskt tillbehör till allt. JO TILL ALLT!)

Skär rödkålen i strimlor, ( Ett halvt huvud för 4-6 pers).
Skär även upp två päron i mindre bitar och en gul lök i strimlor. Bottna en kastrull med en klick smör och varva sen ner ingredienserna i grytan. Kör på rödvin, lite rödvinsvinäger, socker, salt, lagerblad, en halv chili, grönsaksbuljong och om ni kan få tag i så kör på lite granatäpple-melass. (helt magisk smak, sött, surt, runt och stort. Finns i bra delikatessbutiker som Butchers Wife.  Tack Romissa!)
Koka allt under lock, ca 1 timme. Se till att den blir rik och kraftfull i smaken

Saffransaioli.

Ner i bunken med en äggula, hackad vitlök, senap, citronsaft, saffran och sardell. Blanda runt.
Börja sen montera ihop allt genom att droppa i linfröolja till önskad tjocklek. Blir den för tjock spär du i med lite vatten. Låt stå i kylen och stabba till sig. Bra där!

Stekt strömming.

Salta och peppra filéerna, bred på lite dijon och en bit västerbottenost (eller annan bortglömd ost i kylen), lägg sen ihop två och två. Panera med mjöl, ner i ägg, sluta med ströbröd.  Stek i mycket smör på medelvärme.

Lägg upp allt på ett smakfullt sätt som passar era referenser. Avsluta med att strö lite rostade solrosfrön över rödkålen. Nu kommer våren och med den julsmakerna. Alla fall i min bok.

Lycka till och ta ingen skit!

//Jens

Fläsk. Rödbeta. Brysselkål. Getost. Lingon.

Att inspireras av, samt föryngra mattradition som tydligt påverkat oss som människor och nation. Ja... vi har i vilket fall blivit utfodrade med husmanskosten som ledstjärna. Möjligtvis är detta något som är tydligare i och under en uppväxt ute på landet i de små, icke så trendkänsliga bygderna. Småland och återigen min morfar har alltid hållit den här typen av matkonst högt. Därför kommer jag hålla det hemligt för honom hur jag behandlar hans livslånga vapendragare, RÅRAKAN (på småländska, åakan).

Rödbetsråraka med brysselkål, getost, fläsk och spritlingon.

Brysselkål och getostkräm.
Börja med att skala och koka brysselkålen. Mosa den med getost, citron, citronskal, honung och ytterst lite salt. När den smakar som du önskar, ställ den åt sidan och låt svalna.

Spritlingon.
Rårör lingon med socker och en skvätt sprit. Helst vodka eller gin. Låt dra till sig ordentligt.

Rödbetsråraka.
Riv rödbetor och någon potatis, det är bra med den extra stärkelsen som potatisen bjuder på. (En potatis på tre rödbetor). Salta och peppra.
Stek sen i rikligt med smör på medelvärme, var försiktig så inte smöret bränner.

Lägg dom på plåt och kör dom i ugnen på ca 180 grader, grillen, så dom blir extra knapriga.

Under tiden rårakan blir krispig i ugnen steker du fläsket knaprigt.

Det här tycker jag är en fantastisk kärleksförklaring till sin uppväxt och mattradition. Sen är det ju tyvärr så morfar; ditt barnbarn har flyttat till Stockholm och blivit trendkänslig och kan därför tydligen inte laga en helt djävla vanlig "åaka".

Lycka till och ta ingen skit!

//Jens

Lamm. Bacon. Äpple. Svartrot.

Månader av tystnad har passerat. Vad har ni trott? Har oron varit stor, svår att hantera? Inte... nej men här kommer jag igen som skjuten ur en kanon, i hög hastighet har jag format en anrättning jag inte kunde låta bli att annonsera på köttkvarnen. Och... öhh...förlåt för uppehållet, men inspiration frös till is. Men med våren tinar smaklökarna och därmed även lusten.

Lamm-ytterfilé men svartrot, äppelkompott och baconost.

Baconost.
Börja med att skära ner baconet från en förpackning i småbitar . Fräs med schalottenlök och vitlök i lite olivolja. Dra av från värmen och blanda ner en förpackning med färskost. Stänk i lite rökt paprikapulver, lite tompatpure, en klick honung och Tabasco. Låt svalna i kylen.

Äppelkompott.
Skär ner två syrliga, svenska äpplen i bitar. Släng ner bitarna i en kastrull tillsammans med citronsaft och rivet skal från en hel citron. Det ska bli ordentligt med syra. En nypa socker. Sjud under låg värme till önskad konsistens.

Skala svartrötterna och skär ner dom i bitar. Lägg i form, olja och salta ordentligt. Rosta på ca 200 grader i ugn. Var försiktiga så dom inte bränns, smakar då för jävla beskt. Men gyllenbruna ska dom bli.

Snabbmarinera köttet i saffran, olja och peppar. Gör marinaden ganska torr. Stek eller grilla köttet. Lägg det i folie, kör det ca 5 minuter i ugnen tillsammans med svartrötterna. Låt det sen vila i ca 10 minuter i foliepaketet på spishällen.

Arrangera sen anrättningen som ni vill men toppa köttet med den kraftiga, mäktiga baconosten som så sakteligen börjar smälta sig ner över det saffransdoftande lammet. Vilket pretentiöst anslag det blev, men jag har tydligen saknat det här.

Lycka till och ta ingen skit!

//Jens